Harry Martinsons sommar

”Här finner vi alltså Harry Martinson liggande bland örterna, iakttagande, funderande och ofta skisserande på frihandsteckningar vad han ser och tänker. För honom är livet bland gräs och blommor något som ofta hänger samman med de metaforer lyriken har behov av – liknelser ur blommornas värld kan ofta träffa djupare i människors förhållande sinsemellan och klargöra skeenden än lyriskt bildmaterial taget på annat håll. Lyrikens skola är naturen först och främst, och den som inte vet hur ett vått björklöv glänser eller hur dropparna grupperar sig i Ariadnes nät efter ett regn eller hur riddarlusens röda sköld glänser i den nyutslagna maskrosen – ja, den kan man inte vänta sig den allra största och enklaste lyriken från.”

Utdrag ur Gustaf Sandgrens text