“Mordet på en cancercell”
Lennart Nilsson hade fått ett nytt elektronmikroskop från japanska JEOL och med detta tog han bilderna av "mördarceller" som angriper cancerceller. Det fanns omkring 250 SEM i Norden vid den tiden. Hälften av dessa var placerade inom industrin.
Det här är närbilder av den kamp som oavbrutet tycks pågå i våra kroppar, en strid mellan cancerceller och immunförsvaret ‘commandosoldater’ – de specialiserade lymfocyter (vita blodkroppar) som fått den dramatiska benämningen ‘mördarceller’.
(…)
Låt vara att det inte ser ut riktigt så här inuti kroppen, där cellerna ligger tätt intill varandra som tegelstenar i en murad vägg, och där mördarceller snarare ålar sig in mellan dem – men det är så här det går till!
Dagens Nyheter, 4 oktober 1981
-
-
-
Mördarcellerna ger cancercellen "nådastöten". ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL -
-
Hur kan Lennart Nilsson i bild fånga mördarcellernas framgångsrika kamp mot cancercellerna?
Det börjar med levande material. När kirurgen avlägsnar ett område angripet av cancer tas cancercellerna till vara. De får fortsätta att leva under bästa tänkbara förhållanden – en sorts drivhusmiljö.
När cancercellerna mognat blandas de med de slags lymfocyter som kallas mördarceller. De är isolerade ur blod.
I 37 graders temperatur får naturen sedan ha sin gång. Mördarcellerna tar upp jakten på cancercellerna. Man låter dramat hålla på så länge att det nått det stadium man vill studera. Då avbryts den biologiska aktiviteten. Levande organismer dödas och fixeras precis som ett fotografi i den fotografiska processens fixerbad.
En ytterligare tunn hinna av metallerna palladium eller guld förångas över preparatet.
Sedan placeras det under vakuum i ett så kallat svepelektronmikroskop.
Dagens Nyheter, 4 oktober 1981
Teamet bakom dessa bilder var fotografen Lennart Nilsson, den irakiska veterinären Razzak Al Sheikly och professor Peter Perlmann.