Kameran i ditt öga. Del 2, 3 & 4
För närvarande håller de på med ögat. Hur ser svinet på oss – det är en fråga som tydligen intresserat Lennart. Och kon, hunden, katten? Han har för kommande publicering tagit en mängd bilder av det mänskliga ögats konstruktion, och varför inte fullfölja med en närgången till på några djurs?
Han har det där “ett stycke till” som skiljer en perfekt bild från en hygglig bild.
Lars Öhngren, journalist
-
Tidningen Se 1 januari 1960 -
Tidningen Se 1 januari 1960 -
Werner Donne genom ett koöga -
Tidningen Se 1 januari 1960 -
Tidningen Se 8 januari 1960 -
Fluga fotograferad för serien "Seendet" -
Lennart Nilsson med flugsmällare, 1959 -
Från reportaget om seendet. Lennart Nilsson "sedd" genom flugans linser -
Tidningen Se 8 januari 1960 -
Hand genom Tradescantians linser -
Tidningen Se 8 januari 1960 -
Tidningen Se 15 januari 1960 -
Tidningen Se 15 januari 1960 -
Lennart Nilsson i sitt labb, Stockholm 1959
-
Tidningen Se 1 januari 1960 -
Tidningen Se 1 januari 1960 -
Werner Donne genom ett koöga -
Tidningen Se 1 januari 1960 -
Tidningen Se 8 januari 1960 -
Fluga fotograferad för serien "Seendet"
-
Lennart Nilsson med flugsmällare, 1959 -
Från reportaget om seendet. Lennart Nilsson "sedd" genom flugans linser -
Tidningen Se 8 januari 1960 -
Hand genom Tradescantians linser -
Tidningen Se 8 januari 1960 -
Tidningen Se 15 januari 1960
-
Tidningen Se 15 januari 1960 -
Lennart Nilsson i sitt labb, Stockholm 1959
Han hade grubblat i veckor på hur man skulle få kameran att se genom ett djuröga på en människa. Werner Donne kopplades in och konstruerade en liten apparat som skulle bevara trycket och konsistensen i ögat en lagom lång tid. Det hela låter mystiskt och är ett bara exempel på hur Lennart arbetar.
De vägar han går för att få tillstånd må vara hans ensak, de är alltid justa men oändligt tålamodskrävande. Folk som inte vill ta emot, saker som aldrig någon annan begärt eller kommit att tänka på, överhuvud sådant som skapar ett naturligt motstånd hos de tillfrågade – allt tycks så småningom gå att övervinna för denne nästan självutplånande, naive man som envetet kommer igen, utan att tjata men också utan att gå, ge upp. Till slut bara finns Lennart någonstans i närheten då vederbörande hoppats att han försvunnit – och så får han som han vill.
Utdrag ur Lars Öhngrens text om Lennart Nilsson i Vecko-Journalen nr 50, 1959
